Efter fyra månader i koma är det dags att sätta igång med livet igen, och det känns gött! Snön har i stort sett försvunnit helt från Långemåla i veckan och vi har faktiskt fått ett helt gäng snödroppar längs husväggen.
Förra helgen målade jag det gamla pottskåpet i en färg som jag på jobbet tyckte såg helt fantastisk ut men som väl hemma blev snäppet mer extrem än jag tänkt mej. Men den ärtade helt klart upp badrummet i alla fall. En superrosa matta och några nya blommor och badrummet är redo för vår!
Köket har också fått lite kärlek senaste veckan med ytterligare några nya lister och panel på skåpsidorna. Sakta men säkert kommer vi närmare och närmare slutet av köksrenoveringen. Det blir så bra med alla de här "findetaljerna". Man tror att det ser bra ut ändå men det är inte för än de är uppe som det ser färdigt ut. "Färdigt"gör mej tårögd av glädje och stolthet. Köpte en vaxduk att ha som tyg på sitsen i kökssoffan för att allt jävla hår inte ska lurva fast sej där. Rosa rosor. Och två rosa kuddar.
Har jag helt snöat in på rosa?
(Köpte rosa/orangea skor till jobbet också...)
Kattisarna har förresten flyttat hemifrån nu och vi har det fantastiskt lugnt och skönt här hemma samtidigt som fyra andra familjer har en ny medlem som leker livet ur dem och klöser och biter på allt där är.
Christian byggde i höstas ett vedställ som inte är av denna värld. Tyvärr har jag inte nämnt detta mästerverk tidigare, det ber jag alla om ursäkt om. Vedstället är förankrat i baksideväggen på vedförådet, har tak och är vacker målat med rödfärg. Det får säkert plats nästan 10 kubik ved där och det är så perfekt utformat att man knappt kan tro det är byggt av människohand.
