1a Advent

Dagar som denna gör vintern värd att ta sig igenom.

Två glada vilddjur i snön.

Ja, första advent började det snöa och det med besked. Nu har det äntligen slutat och vi kan vara ute igen. Vi har en ny stammis på fågelbordet just nu, en liten hackspett. Superfin!

BEBIS

Varför reagerar han så när man blåser på honom??

En helg av vitfärg

Det är inte alltid så lätt att få något gjort med en bebis i huset men han får hjälpa till så gott han kan.

Mattan är ute och taket är målat.

Inom ett par veckor kommer vårt älskade hus ligga ute till försäljning och nu jobbar vi allt vi kan med att fixa allt det som borde gjorts för länge sen. Det sista finliret i de rummen vi gjort i ordning.

Nu i helgen var mamma och Tomas här för att hjälpa till och under lördagen var Anne och Christer dessutom här så vi fick massor gjort och Alve fick fantastisk underhållning.
I fredags förberedde vi i stora hallen så det bara var att börja måla taket direkt lördag morgon. Alve fick hänga och slänga i selen när vi maskerade. Vi fick inviga den nya färgen vi fått på jobbet, kvistlack och spärrgrund i ett, och den fungerade super. Två lager med den och sen ett lager slutfärg så blev taket skinande vitt och kommer så förbli i en evighet. Heltäckningsmattan åkte ut och under där fanns det trägolv vi bara antog vi hade. Finast hittills faktiskt så det blir ju kul för de nya ägarna. Ute på verandan har vi lagt ett klickgolv bara för att det ska bli lite snyggt. Hade vi bott kvar här hade jag velat måla något snyggt där ute men nu får det blir bra med ett klickeliklick.
Anne är en slängmästare så tillsammans med henne rensade vi nästan hela vinden, bara några lådor kvar att gå igenom nu innan flytten. Mycket får åka på loppis!

Kökstimmar

Nu har Christian satt upp de sista listerna i köket och jag har latexfog-räddat ett gäng hörnor och målat färdigt alla snickerier utom en av dörrarna. Jag valde att måla trösklarna nu när jag ändå målade hela dörrposterna i övrigt. Jag för min del gillar de slitna trösklarna där färg från olika lager syns och trät är helt framslitet på mitten men nu när någon annan ska bo här kändes det lika bra att vittrakassera  allt.
Det vara bara ett par lister som skulle upp och måla går ju snabbt så nu när det är gjort på bara några timmars jobb fattar jag inte varför vi inte gjorde det direkt. Ska det verkligen vara så jävla svårt att slutföra projekt?

*Sätta upp lister och måla i köket
Check!

Tvekan Dödar!

Här är det rappa kast som gäller. Nu ska vi snabbt som ögat fixa alla småsaker i huset som vi dragit ut på i onödan.

*Hänga upp nya och rätta till gamla hängrännor och stuprör
Check!

*Hänga upp utebelysningen
Check!

*Sätta upp de sista listerna i köket och måla alla smådetaljer
På gång

*Sätta upp den sista fönsterfoderbiten i hallen och måla alla smådetaljer och dörrar

*Sätta upp lister i garderoben

*Måla om taket i garderoben eftersom det ser helt fuktskadat ut just nu efter ösregnet under takbytet

*Sätta in en hel kattlucka i ytterdörren

*Ordna någon slags lösning för fläkten på badrummet som också den freakade ut under takbytet

*Städa i ordning alla uthus och köra tusen släp till tippen

*Måla paneltaket i stora hallen och dra ut heltäckningsmattan


Om någon är intresserad av att utveckla ett intelligenstest skulle jag föreslå att listsågning kunde vara ett delmoment. Jag känner mig aldrig så korkad som när jag försöker såga lister. Vilket håll blir det nu egentligen? Dubbelkollar och misslyckas!

Härliga Hemma

Två minusgrader och ett gnistrande frosttäcke i morgonsolen.

Tjugotvå varma härliga grader i köket och spraket från vedspisen.

Två spralliga hundar som hoppar i löven och en skrattande bebis.

Ibland är det extra fantastiskt att bo i Långemålaskogen

Till Mormorn

En film till Mormorn som inte kan få nog av Lill-Prinsen. 

Även om han låg i soffan och skrattade och pratade i över 30 minuter blev han helt stum när kameran åkte fram. Tvärt om-linslus?

Hopp Hopp

Kan hända att Alve inte är tillräckligt stor för hoppgungan än.

Slarv = Charm?

Ok, det kanske lutar lite. Vårt nya badrumsskåp som jag snickrat ihop av diverse bitar jag hittat runt om på gården är kanske inte helt perfekt. Tvivelaktiga sågsnitt och sneda vinklar. Men vi har ett skåp som är hundra gånger stadigare än något från ikea. Ett skåp som viskar kärleksfulla ord och får en att le.

Vi har en uppsjö av skatter på gården som bara står i sina hörn och glor. Tråkigt om inte vackra saker kommer till användning och fram för allt synd att slänga tycker jag.
Ett fönster från vedbodsvinden blir en dörr.
En akvarell av fasadbrädor från brygghuset blir sidor.
Restbitar av pärlspånten i kökstaket blir bakstycke.
Klickgolvet vi lade in i garderoben blir hyllplan.

Tänka och planera är inte min starka sida, jag behöver hålla i sakerna för att komma på hur jag ska göra. Learning by doing? Ibland blir det bra och ibland mindre lyckat. Skulle jag göra ett till skåp nu skulle jag göra om en hel del och det skulle bli betydligt bättre.
Kanske kommer jag en vacker dag i framtiden vara noggrann när jag gör något, det skulle ju bli så mycket bättre, men jag undrar det jag. En mognadsfråga?

På Gång

Igår hade vi den första höstdagen här i Blekinge. Regnrusk och blåst. Jag längtar faktiskt efter höstmys så det var välkommet med lite ruggväder trots att jag och Fisen spenderade förmiddagen på stan. Lite dålig timing kanske.
Med Fisen som sällskap får vi inte längre så mycket gjort med huset men vi försöker få några timmar var i veckan att greja på. Christian har köpt en klyvkil har har börjat med livstidsprojektet att klyva, flytta och stapla all ved som från de fällda träden. Han har även fått en ny klinga till vedsågen så nu går det lätt som smör där ute. Tack Tomas!
Jag har börjat måla fönsterblecken.  Ett lagom projekt där jag kan ha Fisen i sjalen eftersom det bara tar 20 minuter på ett bleck som behöver skrapas och målas. Svarta och fina blir de. Jag är ju inte den som bara gör en sak i taget utan har fler projekt på gång samtidigt. Kanske inte supersmart men betydligt roligare än att vara tvungen att helt slutföra något innan man kan börja på ny kula. Idag har jag brutit loss brädor från brygghuset som jag ska ha till ett nytt toalettskåp jag ska göra. Gud i himlen vad gamla skithus sitter ihop hårt! Fick ta till släggan när kofoten inte räckte. Har även planer på att göra fint inne på dasset innan vintern. Sopa ur ordentligt, måla lite och lägga in en matta så kommer det bli hur mysigt som helst.
I somras köpte vi ett helt gäng med armaturer från Sigges Konstsmide och de fick äntligen komma upp nu förra helgen med Tomas hjälp. En lykta på ladugården och den stora fina lyktstolpen lyser nu fint på kvällarna. Två lyktor kvar att hänga upp på huset.

Vad blir det för mat?

Brak i sjumilaskogen

Efter. Ett hål i djungeln.

Före.

Före.

Efter. Luftigt!

Idag har två trädfällarkillar varit här och tagit ner två av våra stora träd, de två som stod precis inpå huset.
 Tyvärr har jag inga in action-bilder eftersom skrik-nisse inte tyckte det var speciellt spännande med fallande träd och häftiga brak. Äta och byta blöja var långt mer prioriterat tydligen.
Fem timmar motorsåg och 10 000 kronor krävdes för att  få lite solsken på södersidan. Nu har vi väldigt mycket ved liggandes huller om buller i slänten ner till hagen.

Puss!

Jobbgubbar

Start på årets takbytarprojekt

Teknikens under

I veckan kom TV-teknikern som jag hade bokat in. En pensionerad FRA anställd som i och med sina meriter kändes något överkvalificerad för uppgiften. Men det skulle visa sig att han skulle behöva alla sina kunskaper för att lösa sin uppgift, nämligen att ge oss TV-bilden åter.

Det började med att han med en provantenn från marken konstaterade att vi bodde långt från samtliga TV-sändare och nog egentligen borde skaffa parabol. Därefter provmätte han från taket till badrummet och där såg situationen mycket ljusare ut, både Karlshamn- och Emmabodasändaren syntes, dock med tvivelaktiga värden på vissa kanaler. Antennen monterades ihop av vana händer och därefter klättrade vi upp på taket för monteringen. Antennen som är både för UHF-och VHF-mottagning monterades på skorstenen då det skulle vara för mycker jobb och sätta den på en gavel. Installationen är på inget vis vacker men funktion fick gå före estitik. Därefter skulle antennen riktas in och mätinstrumentet kopplades på antennen och plötsligt stämde inget längre. Karlshamnsändaren syntes överhuvudtaget inte och från Emmaboda kunde vi kolla på ettan och tvåan med supersignal men inte på något annat. Det slutade med att vi riktade in antennen mot Karlskronasändaren som inte tidigare gett utslag på instrumentet men som nu letade sig in mellan trädkronorna, därifrån var ingen kanal riktigt bra men dom var åtminstone jämndåliga. Antennen anslöts med en kabel som drogs ner till den nya panelen och in i TV-rummet via ett egenhändigt borrat hål. Då signalen var så pass svag som den var aktiverades förstärkaren uppe i antennen och dessutom kopplades det in ytterliggare en förstärkare nere i rummet innan signalen slutligen fick nå fram till TV. Men där blev det succé!
Toppenbild på alla kanaler och dessutom fick vi in alla kanaler från Emmaboda dessutom, trots att antennen pekar åt ett helt annat håll. Antennkillen (eg gubben) tittade förvånat och erkände att han inte trodde det skulle bli någon vidare bild alls men det blev det lyckligtvis. Så efter två timmars jobb var uppgiften löst.
Nu har vi två års TV-tittande att ta igen.

Kanske vågar farbror Roger komma och hälsa på nu också?

Trädgårdsfredag

I födelsedagspresent fick jag blompengar av Backmännen. Superpresent! Storhandlade på blekingeplantan och fick med mig massor hem. 

-En liten rosenbuske som jag satt i vårt nya rosentorn, växer som satan. En svulstig klättersort med lång blomning.

-En liten shersminbuske som jag satt vid husknuten som välkomstdoft. Än så länge väldigt liten men det kommer nog bli bra, den blommar fint redan i alla fall.

-En fläderbuske till, så nu har vi var sin jag och christian.

-Jordgubbsplantor, två sorter.

-Tidiga potatisar.

Så tack!

I övrigt i trädgården går det riktigt fint. Christians tre träd vi satte i höstas lever och frodas och Magnolian har faktiskt blommat även i år.

Med tanke på en väldigt stor mage och en stark ovilja att böja mig ner har vi inte så mycket odlingar i år som förra året. Jordgubbar, rabarber och potatis samt en pallkrage med lite dill och persilja fick liksom räcka. Och ja, några tomatplantor har vi ju också.

Shersminbusken, plutteliten.

Violan och Ajax vid vårt övervuxna trädgårdsland

Vad för blomma?

Inflyttning

Nu har Viola äntligen flyttat hem hit till oss! Hon och alla hennes hormoner. Det har varit tre helt hysteriska dygn sen jag hämtade henne i söndags. Hon är precis i slutet av sin löp-period, closed for business men späckad av doft och hormoner vilket fått Ajax att klättra på väggarna. Jag väntar mig en hjärtinfarkt alternativt bruten lårbenshals från den gamle mannen vilken minut som helst. Från att i vanliga fall helst bara ligga stilla och sova, knorra lite när han reser sig upp, stappla sig fram på korta promenader, och sucka som andra gamla gubbar gör har han nu gått över till att i panik springa runt i vänstervarv och skrika som en stucken gris. Inte roligt för någon av oss. Han är helt okontaktbar. För allas skull hoppas jag det går över vilken dag som helst.

Men i vilket fall, välkommen Viola till Långemåla och familjen cirkus.

Nu har vi en och en halv månad på oss att lära charmtrollet lite hyfs :)

Violaförberedelser

Valborgshelgen, helgen vi firade två år i Långemåla, spenderades ute i trädgården med att sätta fårstängsel runt "hundhagen". Tomas, mamma och morfar kom ner och hjälpte till med de 200 meter nät som skulle upp. Vi var alla förberedda på ett ganska tungt jobb med tanke på våra tidigare erfarenheter och all fin sten som finns här. Men tji fick vi! Och äntligen på rätt håll. Det gick mycket lättare och snabbare än vi tänkt oss och på tre dagar var allt helt klart. Hela baksidan är inhägnad med tre mindre grindar och en dubbelgrind för eventuella traktorer eller lastbilar.

Att vi inte gjort detta tidigare kan jag bara inte förstå. Det är fantastiskt skönt att kunna vara ute utan att behöva hålla ögonen på Ajax hela tiden. En helt annan frid. Nu när Viola snart flyttar hit och bebisen är på väg blir detta helt perfekt.

Denna delen av trädgården är nu Christians. Bruksdelen med as-stor gräsmatta för brännboll, fotboll och hundlekar. Den andra delen, framsidan, finsidan, är min! Oj oj oj vad mycket blommor och onödiga saker det kommer bli.

Ajax granskar nya staketet.

Tomas och morfar tar i för att kunna sträcka nätet.

Viola

Vi har som alltid planer på att utöka familjen. Näst i tur står Viola, en två år gammal berner sennen. Tyvärr har jag inga bilder på henne eftersom min kamera helt plötsligt gett upp helt och hållet men jag säger er, SÅÅ söt. Ja, vi smälte för henne med en gång såklart men det är ju faktiskt inte bara utstrålningen som är viktig utan även annat. Till ex. att hon går ihop bra med andra medlemmar i familjen. Ajax fram för allt men även katterna och vi två-beningar. Hon har bott här en vecka nu på prov och det har fungerat långt bättre än förväntat. Vi har bestämt oss för att köpa henne och senast till midsommar flyttar hon hit för gott. Kul!

I helgen har vi lagat stängslet till hästhagen som älgarna rev i höstas. Perfekta förhållanden nu när det är så satans vått i marken. Slurp liksom. Om man inte träffar en sten såklart och det finns det en del av här. Nu tar jag inte åt mej något av spettandet eller bankandet för jag har bara dragit tråd och skruvat isolatorer men jag såg att det var lättare nu i slafset än när det var torrt sist.

Mer staket är dessutom på väg. Planen är att hägna in trädgården för att kunna ha hundarna ute utan att man måste hålla ögonen på dem hela tiden. Känns som en nödvändighet särskilt sen när den där inne i magen kommit ut och man ska ta hand om tre bråkstakar som vill på olika håll hela tiden. Vi har bestämt oss för att låta baksidan bli lekhage och framsidan få vara hundfri. En lösning där vi båda är ok nöjda efter många och långa diskussioner. Lite fint att vi faktiskt också kan kompromissa.

Solen och livet tillbaka!

Efter fyra månader i koma är det dags att sätta igång med livet igen, och det känns gött! Snön har i stort sett försvunnit helt från Långemåla i veckan och vi har faktiskt fått ett helt gäng snödroppar längs husväggen.

Förra helgen målade jag det gamla pottskåpet i en färg som jag på jobbet tyckte såg helt fantastisk ut men som väl hemma blev snäppet mer extrem än jag tänkt mej. Men den ärtade helt klart upp badrummet i alla fall. En superrosa matta och några nya blommor och badrummet är redo för vår!

Köket har också fått lite kärlek senaste veckan med ytterligare några nya lister och panel på skåpsidorna. Sakta men säkert kommer vi närmare och närmare slutet av köksrenoveringen. Det blir så bra med alla de här "findetaljerna". Man tror att det ser bra ut ändå men det är inte för än de är uppe som det ser färdigt ut. "Färdigt"gör mej tårögd av glädje och stolthet. Köpte en vaxduk att ha som tyg på sitsen i kökssoffan för att allt jävla hår inte ska lurva fast sej där. Rosa rosor. Och två rosa kuddar.

Har jag helt snöat in på rosa?

(Köpte rosa/orangea skor till jobbet också...)

Kattisarna har förresten flyttat hemifrån nu och vi har det fantastiskt lugnt och skönt här hemma samtidigt som fyra andra familjer har en ny medlem som leker livet ur dem och klöser och biter på allt där är.

Christian byggde i höstas ett vedställ som inte är av denna värld. Tyvärr har jag inte nämnt detta mästerverk tidigare, det ber jag alla om ursäkt om. Vedstället är förankrat i baksideväggen på vedförådet, har tak och är vacker målat med rödfärg. Det får säkert plats nästan 10 kubik ved där och det är så perfekt utformat att man knappt kan tro det är byggt av människohand.

Kan man bli annat än varm i hjärtat?

Katterna igen...

Kattungar är sjukt söta, jag vet. Men eftersom jag lever med dem är de inte lika kul för mej som för alla andra. Men som sagt, de är söta, och jag vet att ni vill se.

På tisdag fyller de sju veckor tror jag, de börjar bli stora, snabba och vilda. Bara en dryg månad kvar tills de får flytta hemifrån.

JUL

Vill tacka alla mina fantastiska släktingar för världens bästa julklapp. Tack! Sex nyrenoverade fina fönster till verandan. Ovärderligt att bara se dem sitta där helt färdiga. De små färgade rutorna är i blandade färger, blå, lila och gul. Superfina!